Nu var det torsdag lunch och jag väntar på brevbäraren som ska leverera brev med mina Interrailbiljetter. Inget i lådan och klockan är 1400. Nu blir jag lite stressad. Jag åker imorgon kl 0534. Jag ringer min kontaktperson och säger att brevet inte kommit. Nu blir han nervös och sätter in det stora artilleriet för att söka brevet hos PostNord. Jodå efter en stunds sök finns brevet på terminalen i Malmö. Det är inte så att de tänker leverera det idag! Håkan på Railtic.se som är min kontaktperson och som har hjälpt mig med att få ihop alla tåganknytningar genom Europa med sittplatsbiljetter etc . Han lovar att fixa detta. Om jag kan tänka mig att ha allt i telefonen. Jag hade beställt en pappersvariant också för den eventuella möjligheten att stå utan nät wifi och batteri. Nu får det bli telefonen som räddar mig. En del platsbiljetter måste skrivas ut och det duger inte med min egen skrivare det måste vara en annan. Nu får vi till det och vid 2100 tiden är allt på plats. Håkan det gjorde du bra!
Jag tar en sista översikt över min packning och sedan vill jag gärna sova några timmar innan jag påbörjar mitt interrail-äventyr. Klockan ringer 0430. Upp med solen och lite kaffe och gröt som jag inte kommer att få på länge nu. 0500 knatar jag på med min ryggsäck, rullväska liten och en kasse med fika och annat som kan behövas lättillgängligt till stationen. 0534 kommer tåget! Jag stiger på och ska nu öppna appen som biljetten finns i. Igår kväll tänkte jag att det är ingen stor sak det tar jag imorgon. Nu sitter jag här på tåget och kan inte få fram biljetten. Fru konduktören upplyser mig om att det är mitt ansvar att kunna visa upp biljetten. Tänk det visste jag inte!! Självklart vet jag det. Jag lovar att försöka hitta den under resans gång. Men lite stressad måste jag erkänna att jag känner mig. Hon kommer tillbaka och läget är oförändrat. Jag säger att jag ska gå till Informationen på Hovedbanegården i Köpenhamn och få hjälp! Hon nöjer sig med det Tack och lov!
I Köpenhamn har jag 30 min mellan tågen. När vi kommer fram är det bara 12 min på grund av förseningar. Jag går genast till tåget som jag ska vidare med och hoppar på. Det får bära eller brista! Plötsligt vaknar min hjärna och förstår hur Appen fungerar. När Herr Konduktören kommer är allt på plats. Till lykke med resan! Jag åker över Bälten och kommer fram till Frederica, Jylland. Här ska jag byta mot Hamburg. När alla står beredda att stiga av tåget med sina respektive bagage HÖR jag någon säga ”Eva-Lisa”? Sedan en gång till lite högre en mansröst ropar ”Eva-Lisa”! Jag vänder mig om och där står glada danskar och tittar på mig. Det är den unge mannen som suttit bredvid mig hela resan, han som jobbade sig igenom resan. Han lyfter upp min rullväska som är knallorange! Jag har lämnat den bakom mig och nu är jag glad att jag har en adresslapp med mitt namn tydligt skrivet! Han är en stilig ung man och ler mot mig och jag blir blyg och otroligt glad, kan inte tacka honom nog! Så lätt hänt var det när man slappnar av och tror att man fixar allt och med glans. Nu blir det att räkna bagaget varje gång vid tågbyte. 1 2 3.
Jag har en stund att vänta så jag går och köper kaffe och bulle. Där står två äldre herrar med sina cyklar, de ska också med tåget mot Tyskland. De redogör för sin cykeltur genom det vackra landskapet längs Elbe-Seiten-kanal. Jag lämnar dem och går till mitt spår 7. Tänker sitta där och dricka mitt kaffe då är jag plats när tåget kommer. Men det är skugga på perrongen vid spår 7. Spår 6 har däremot sol så jag sätter mig där och njuter. Det är fortfarande tidig morgon och lite kallt. Vi har kylig vår i år. Kanske 10 grader. När tåget kommer stiger jag på och räknar bagaget 1 2 3. När Fru konduktören (2) kommer ser jag hennes vilda blick när jag visar min biljett. ”Du är på fel tåg” säger hon. Jag har tagit tåget på spår 6 som går norrut och jag borde ha tagit tåget på spår 7 som gick söderut. Jag måste hoppa av på första station. Fru Konduktören bläddrar i sin tidtabell och skriver ner hur jag ska komma till Hamburg. Jag stiger av och väntar in nästa södergående tåg. Där får jag sällskap en ung danska som jag berättar för vad som har hänt. Hon säger till mig att jag ska byta på en annan station än den som Fru Konduktören rekommenderat. Jag tror på ungdomen och de är lite smartare än jag när det gäller det digitala. Dessutom är hon från trakten. Jag hoppar av tillsammans med henne och visar mig till rätt spår. Jag tackar och hon går till sin bil och åker hem till man och små barn. Tänk så underbara människor det finns därute i världen! Snart kommer tåget som ska ta mig till Hamburg.
Jag kommer in mot Hamberg Hauphtbanhof. Det är inte en liten station. Nu känner jag mig inte hemma längre. 16 spår! Jag ska leta mig ett tåg söderut och nu har jag ingen plan och ingen sittplats längre. Det är inte så bra skyltat. Jag ser ett tåg som ska gå mot Köln. Det är söderut och det gör ett stopp i Osnabruck där jag skulle byta efter min första plan. Jag letar upp spåret och stiger på. Det går bra och nu känner jag att jag behärskar Appen även i nödläge. Ändrad plan och man är på spåret igen. HejåHå! Nästa tåg är en timmes väntan och sedan mot Amsterdam. Amsterdam är dagens slutmål eller korrekt Haarlem. Där ska jag besöka en väninna och hennes familj som har bott här i 35 år. Hon är som en holländare. Jag meddelar att jag är sen och i Amsterdam byter jag tåg mot Haarlem. Carina möter mig 23.30. Jag är framme och har 3 bagage med mig! Det var min första dag med interrail, väl så spännande. Nu känns det skönt att var i trygghet och få en kopp te och en kram för att sedan sova gott i säng.
