Som jag nämnt tidigare har jag varit volontär i en utbytesorganisation för studenter över hela världen. American Field Service. AFS. Detta startades upp av några amerikanska soldater efter 2-dra världskriget för att främja fred och vänskap mellan ungdomar och länder i världen. Jag har varit en värdmamma för en amerikansk flicka ett år. Det var en utmaning för oss alla i familjen men mest var det en fantastisk resa vi fick vara med om tillsammans. Detta var 1980-81. Vår student heter Julia och är från Texas. Vi har sedan dess varit vänner och besökt varandra och upprätthållit kontakten kontinuerligt. Jag har varit volontär och kontaktperson och deltagit i uttagningar av svenska ungdomar som sökt sig ut vi världen för ett utbytesår. Det är en stor utmaning att lämna sin familj och kända områden vanor beteende när man är mellan 16-19 år. Det kräver ett engagemang från den mottagande familjen men också från studenten som kommer. De anländer oftast på sensommaren för att börja sin skolår. De första månaderna kallar jag smekmånad. De är som gäster och familjen servar dem med allt t o m språket eftersom de flesta studenter talar engelska och vi svenskar också är bekanta med det språket. Sedan rullar den svenska hösten in mörk och kulen, blöt och frusen, saknaden efter den egna familjen, svårigheter att hitta nya kompisar, den konstiga maten vi äter etc. Det kan vara en tuff tid om man inte hittar in till samtalet med studenten i dessa frågor.
Jag var gravid när vår Julia var hos oss. Humöret var lite uppochner! Ibland fick jag nog av man, barn och student. Stampade till med foten och uttryckte mig tydligt. (Tyckte jag). En eftermiddag var det något som svämmande över för mig och det blev tråkig stämning mellan oss. Julia gick till sitt rum och var ledsen. Efter en stund fick jag dåligt samvete. Det var inte lätt för henne att förstå hur en gravid kvinnas humörsvängningar påverkar alla omkring. Jag gick till henne och bad om förlåtelse för mitt uppträdande. Hon hade redan torkat tårarna och sa: ”Jag är glad för nu känner jag mig som en medlem av familjen. Du talar till mig på samma sätt som till ”Pappa” jag är ingen gäst längre”! Min man kunde bara skratta när han fick höra detta.
Julia och jag 40 år senare!
När jag var på väg söderut med tåg från Amsterdam bytte jag tåg i Kortrijk. Plötsligt mitt bland allt bagage och springande människor möter jag en flicka med en Tshirt som det står AFS på. Jag tvärnitar vänder om och ropar ”Du där” hon stannar ”är du AFS-are”? – Ja det är jag! Me too! ”Hon är från Belgien men har haft sitt AFS-år i Colombia. Ett spännande år berättar hon. Vi önskar varandra en bra resa dit vi ska och springer åt varsitt håll.
Min resa ska avslutas i Barcelona. Där ska jag träffa ”vår” Julia. Vi ska fira hennes födelsedag!
Om Barcelona får du läsa mer senare.
Här ser du bilder från en vandring på Kullaberg med studenter och värdfamiljer i juni -23 som jag och Maria var ansvariga för! Blir du intresserad av att åka ut i världen som utbytesstudent eller ta emot en ungdom från ett annat land, kontakta AFS Interkultur Sverige, www.afs.se. Bor du i södra Sverige kan du också kontakta Maria Magnusson, maria.magnusson@afs.org eller 073-3944696.
